Kategorier
Arbetsliv och företagande.

Skadeståndsansvar mot kund eller tredje part

Juridiska problem som kan uppstå när småföretag saknar utbildning i heta arbeten

Många småföretag inom bygg, fastighet, entreprenad och service arbetar varje dag i miljöer där brandrisk är en realitet. Det kan handla om kapning, slipning, svetsning eller takarbete – moment som snabbt kan få allvarliga konsekvenser om säkerheten brister.

Det som ofta förbises är att bristande säkerhet inte bara kan leda till skador eller brand. Det kan också skapa juridiska problem som påverkar hela företaget, både ekonomiskt och ansvarsmässigt.

En av de vanligaste riskerna uppstår när arbetet borde omfattas av heta arbeten – men där utbildning, rutiner eller dokumentation saknas.

1) Arbetsmiljöansvar – när företaget riskerar tillsyn, sanktioner och ansvar

I Sverige har arbetsgivaren ett tydligt ansvar för att arbetsmiljön är säker. Det gäller oavsett om företaget har 2 anställda eller 200.

När brandrisk finns på platsen förväntas arbetsgivaren kunna visa att man:

  • identifierat risker

  • gjort en bedömning av vad som krävs för säkert arbete

  • utbildat personal som utför riskmoment

  • har rutiner för kontroll och uppföljning

Om en incident inträffar och det visar sig att företaget saknar utbildning och rutiner för heta arbeten kan det leda till allvarliga konsekvenser vid en granskning – särskilt om någon skadas eller egendom förstörs.

2) Skadeståndsansvar mot kund eller tredje part

Om en brand eller skada uppstår vid ett arbete kan företaget hamna i ett skadeståndsläge, även om det var “en olycka”.

Juridiskt kan det snabbt bli en fråga om:

  • vårdslöshet

  • bristande säkerhetsarbete

  • fel i tjänst (konsumenttjänstlagen eller avtal)

  • ansvar för indirekta kostnader (t.ex. driftstopp)

Det blir extra känsligt när företaget saknar utbildning inom heta arbeten, eftersom det kan tolkas som att man inte har vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga kända risker.

Och när skadan väl är skedd kan kostnaderna bli höga, exempelvis:

  • reparation av fastighet eller installationer

  • ersättning för förstörd inredning, maskiner eller material

  • evakueringskostnader eller tillfälliga boenden

  • produktionsbortfall eller affärsförluster hos kund

I många fall kan tvisten bli lång och dyr – även om man “inte menade något illa”.

3) Försäkringsproblem – när ersättning uteblir eller minskas

Försäkring upplevs ofta som en trygghet, men vid brand- och skadetillbud granskar försäkringsbolag nästan alltid om arbetet utförts korrekt.

Om försäkringsbolaget bedömer att:

  • säkerhetsföreskrifter inte följts

  • utbildning saknats

  • rutiner inte funnits

  • arbetet utförts på ett “riskfyllt sätt” utan rätt kompetens

…kan ersättningen reduceras eller helt utebli.

Det innebär att företaget kan stå med hela kostnaden själv, samtidigt som man får hantera juridiska krav från kund och eventuellt även underleverantörer.

Att ha utbildning inom heta arbeten är därför inte bara en säkerhetsfråga – det är också en viktig del av företagets riskhantering och trygghet i försäkringsärenden.

4) Tvister med beställare – när projektet blir ett avtalsproblem

I entreprenader och arbeten mot företag, BRF:er eller fastighetsägare finns ofta avtal och krav kopplade till hur arbetet ska genomföras.

Om en beställare i efterhand upptäcker att:

  • personal inte varit utbildad

  • arbetet inte följt krav eller branschpraxis

  • riskmoment genomförts utan rätt underlag

…kan det leda till:

  • krav på prisavdrag

  • krav på omarbete

  • hävning av avtal

  • stopp i betalning

  • skadat förtroende och förlorade uppdrag

Det räcker ibland med att det uppstår en tvist kring ansvar och rutiner för att kunden ska välja att avsluta samarbetet.

När det gäller brandrisk är det svårt att “förklara bort” avsaknad av utbildning, eftersom det handlar om ett välkänt riskområde. Därför är heta arbeten ett tydligt sätt att visa professionalism och att man tar sin leverans på allvar.

5) Personligt ansvar – när ägare/ledning hamnar i fokus

Många småföretag drivs av ägaren själv, där samma person är både arbetsledare och utförare. Vid en incident kan juridiken ibland landa på en mycket personlig nivå, särskilt om det finns misstanke om bristande planering eller avsaknad av grundläggande säkerhetsåtgärder.

I sådana lägen kan det bli frågor om:

  • vem som gav klartecken

  • vem som ansvarade för riskbedömningen

  • om man borde ha utbildat personal

  • om man ignorerat varningssignaler

Det här kan skapa stress och osäkerhet även långt efteråt – särskilt om det blir en utredning, tvist eller försäkringsprocess.

Och även om man i slutändan “klarar sig” juridiskt kan det bli en enorm belastning för företaget.

6) Dokumentation och spårbarhet – när man inte kan bevisa att man gjort rätt

En av de mest avgörande sakerna i juridiska ärenden är inte vad man “kände till” – utan vad man kan bevisa.

Om en incident sker kommer frågor som:

  • Vilka rutiner fanns?

  • Vem gjorde riskbedömningen?

  • Vilka var utbildade?

  • Vilken kontroll gjordes innan och efter arbetet?

Om man saknar utbildning och struktur för heta arbeten kan man också sakna den typ av dokumentation som ofta behövs för att kunna visa att arbetet bedrivits ansvarsfullt.

Det gör att företaget får ett sämre utgångsläge i en juridisk process, även om avsikten varit god.